Läste om att en tjej hade fått en kommentar på sin blogg om att hon aldrig skrev om sitt döda barn längre, och attdet kunde man ju förstå att hon hade fått ett nytt barn bara för att ha någon...Vad är det för en bitter människa som kan säga ngt sånt.. Antagligen någon som aldrig kan förstå hur det känns. Att man tänker på sitt lilla barn varje dag.. Att nästan börja gråta när man ser en likadan vagn vi skulle ha. Att undra hur min lilla flicka skulle se ut och vara ,när man ser en liten flicka som är 2 1/2 år..att ha sitt eget barn på kyrkogården.. Och att man tar lite illa upp när alla gravida bara förutsätter att de ska få sitt levande barn.. Man vill berätta, men gör det inte för folk blir stumma och vet inte vad de ska säga. Därför säger man inget, pratar inte ofta om det, för folk kan inte hantera sånt. Betyder inte att man någonsin kommer glömma...jag pratar med min Moa varje dag, och längtar tills vi kommer att träffas igen.....